Att litteratur, i mångt och mycket, betyder att läsa en text med bokstäver formade som ord och meningar är nu klart. Men en förutsättning för detta är att kunna läsa. Att ha läskunnighet, alfabetism.
Sedan grekerna har vi ändrat bild om läskunnighet och idag är det en förutsättning för i stort sett all form av utbildning, bildning och självutveckling. Det är genom texter man kan skapa sig egna meningar, få tag på information, hålla kontakt med sina vänner och bli underhållen. Trots detta är alfabetism ett välfärds-privilegie.
Analfabetism är motsatsen till alfabetism och betyder alltså att man inte är i stånd i att kunna läsa. Att vara analfabet innebär att vara över 15 år och inte läs- eller skrivkunnig. I välfärdssamhällen kan de allra flesta människor läsa och man lär sig läsa i tidig ålder. Men i vissa fall kan det saknas på grund av dyslexi eller läs- och skrivsvårigheter.
Idag ökar lyckligtvis läskunnigheten stadigt i alla världsdelar. Analfabetism kan också innebära en oförmåga att kunna hantera internet och att få tag på information via internet, samt “vetenskaplig analfabetism” som betyder en oförmåga i att hantera vetenskapliga texter med information med text.
Två tredjedelar av världens befolkning som inte har förmåga att läsa är kvinnor. Detta speglar sedan av sig på individers förmåga att kunna förstå och kritisera samhället, läsa romaner och utveckla ett mer färgrikt talspråk. The guardian har en artikel i PDF om analfabetism bland världens medborgare.
För att främja läskunnigheten jobbas det ständigt med att fler barn ska ha möjlighet och råd till att gå i bra skolor.
Att kunna läsa innebär en rad positiva effekter på hjärnans utveckling. Förutom ett utökat ordförråd som främjar 
förmågan att sätta ord på känslor, tankar och erfarenheter, så utvecklas också minnet, uppmärksamheten och beslutsfattande.
Svenska barn har under många år varit bäst i världen på att läsa och skriva. Idag ligger Ryssland, Kina och Hong Kong i topp på barn med läs- och skrivförmåga.
Att ha en läskunnighet står i FN:s mänskliga rättigheter. I artikel 17 står det att barn har rätt till att läsa böcker, se på TV och använda andra medier för att få tag på information. I artikel 28 står det att alla barn har rätt till att gå i skolan.
